Hörneå bys hemsida www.becken.se
Allhelgonahelg 2024
med Allas Veckotidning den 1 november 1940 - på dagen 84 år sedan
Tradition att skriva något under Allhelgonahelgen lever vidare på Becken-Webben.
Bild 1. Allhelgonahelgen i Hörnefors gravkapell, med Redaktör Lena Lindholm.
Istället för bilder på gravstenar erbjöds ett unikt tillfälle - en gammal veckotidning från 1940-11-01 - exakt 84 år sedan - under en tid då Europa stod i brand.
Finland hade genomlevt vinterkriget 1939-40, och under våren 1940 angreps Danmark och Norge av Tyskland, ett öde man delade med flera av Europas stora länder. Det var mot denna mörka himmel som Redaktören för Allas Veckotidning inledde med orden "Det finns ett ord".
Orden är tänkvärda även idag 2024 då världen åter ser krig och förstörelse. Förstörelsen heter även klimatförändring där tankar går till Valencia och dess invånare, en stad som delvis spolats sönder av störtregn då detta skrivs på hemsidan.
Bild 2. Allas Veckotidning den 1 november 1940.
Det är tack vare Redaktör Lena Lindholm som artikeln i Allas Veckotidning hittades - av Skribenten. Medan Redaktör Lindholm studerad blommor i affären "blommor och ting" i Örnsköldsvik hittade Skribenten några gamla tidningar i samma affär.
Bild 3. Redaktör för Hörneå Hemsida Lena Lindholm ses i bild framför affären "blommor och ting" i Örnsköldsvik.
Bild 4. Hamnområdet i Örnsköldsvik, 2024-10-31.
Artikeln i veckotidningen är 84 år gammal, vilket är äldre än 70-års gräns för copyright. Därför återges texten här, om än med referens till källan: Allas Veckotidning - som lever kvar än idag! Orden som skrevs för 84 år sedan är kraftfulla och tänkvärda då som nu.
Bild 3. Allas Veckotidning den 1 november 1940, med bild på Redaktören - om så är fallet eller om det var en passande bild man hittade. Det framgår inte vad hon heter.
Det finns ett ord
som i välfärdstider och goda år, sjunker djupt undan i värt medvetande men som i nödens och olyckans stund åter arbetar sig fram, åter uttalas högt och skrives med tydliga bokstäver. Det ordet är o f f e r. Det är ett obekvämt ord, så länge vi bekymmerslöst njuter av livets gåvor och tar det som vår solklara rätt att få njuta dem i ostörd ro - men när lugnet inte längre är självklart, när lyckans himmel mulnar och vår tillvaro skakas i sina grundvalar, dả når vi åter fram till gamla kärva och fordrande ord: offer, uppoffring. Då förstår vi, att ingenting som är v ä r t att äga någonsin nås utan offer. Ingenting stort och värdefullt får vi någonsin gratis av livet - allt måste betalas och kanske till sista skärven.
Det är lätt att älska i lust och medgång - men i motgång och nöd prövas kärleken, vänskapen, kamratskapet och lojaliteten. När allt kommer omkring finns det endast en enda säker prövosten för halten av var känsla för en människa, ett arbete, en idé och det är storleken av det offer, som vi är villiga att bringa. Vi är alla stora egoister, medvetet eller omedvetet, och det är därför ordet uppoffring förefaller oss så besvärande och obekvämt, uppstyltat högtidligt eller litet larvigt och mjäkigt. Vår personliga lilla lycka ligger oss så innerligt varmt om hjärtat, vi pysslar med våra egna känslor, krav och önskemål med envis självupptagenhet och vi kan sällan höja oss till den klarare rymd, där vi ser och förstår, att andras lycka är precis lika viktig som vår, att denna gången är det vår tur att uppoffra oss och avstå - och göra det tyst och självklart utan jämmer och självömkan och dramatiska ord. Under kärlekens täckmantel frodas många känslor, som ingenting har med verklig kärlek att göra. Först när man fullt uppriktigt kan säga till en människa: "Det viktigaste för mig är din lycka", först då har man rätt att säga, att man älskar. De som älskar så, tar också fullt medvetet konsekvenserna av sin kärlek - inte bara i lust utan också när det innebär sorg, saknad och kanske tragik ... RED.
Bild 6. Mörkret lägger sig över hamnområdet i Örnsköldsvik.
Vyn i bild 6 är den man erbjuds då man står på ställplatsen på kajen i Örnsköldsvik. Kvällen 2024-10-31 var stjärnklar medan den 1 november var det motsatta - våldsamt - som i orostider för 84 år sedan.
Requiescat in pace - vila i frid.
Gunnar Engström, 2024-11-01
Besökare